Göteborg i oktober

Göteborg i oktober. Spårvagnar och höst.

Oktober är ett gnissel från en spårvagn när jag går hoppar av flygbussen vid Kungsportsplatsen.
Jag måste borsta av mig Nice.
Nu är det en annan verklighet.
Det är ett dimmigt filter över älven en onsdagsmorgon.
Och regndroppar på backspeglarna när jag åker Dag Hammarsköldsleden mot Högsbo.
Det är mörka kvällar och ljusskygga morgnar.
Det är Göteborg.

Ett filt av vadmal över staden. När inte ens oktober förmår tränga igenom det grå och ge färg åt tillvaron.

Oktober är olikheterna i bilderna jag tagit.
Då, för en vecka sedan, var de blå, turkosa och gröna.
Nu är de orange-gula och röd-bruna.
Jag köper fikon för att minnas.
Jag vänder ansiktet mot solen när den visar sig.
Och kastar mig över arbete som blivit förbisett.
På kvällarna står jag i fönstret och borstar tänderna och ser regnet under gatlyktan utanför Jaktslottet.
Ser vildvinets röda löv blir färre för var dag när vindarna sliter i det.

Det lilla Jaktslottet och dess trädgård. Ett sätt att följa årstiderna från mitt köksfönster.

Oktober är att gå till frisören och klippa av mina sommarslitna toppar.
Kvällarna är texter och tv.
Om mina tankar och andras vardag och uppdiktad verklighet.
Jag saknar det liv jag levde tidigare.
Jag saknar kollegor och tidiga morgnar.
Saknar utsikten mot gruvan i Kiruna på en layover och Las Palmas sand mellan mina tår och allt däremellan.
Vill se världen från ovan igen.
Vill känna planet lyfta och landa från jump seat.
Vill preppa vagnen och servera kaffe och gin tonic.
Ibland känns det så jävla ensamt.

En sån otrolig saknad efter mitt arbete i luften. Efter kollegor, layovers och doften jetbränsle.

Oktober är blåsten uppe på Älvsborgsbron som sliter sönder mig.
Den är månen utanför sovrumsfönstret om natten.
Och solen som fläker ut sig över min säng om dagen.
Oktober kan vara ett möte en måndagskväll som lämnar en längtan efter mer.
Som lämnar ett fysiskt minne på huden.
Som en drog jag måste ta.
En hand mot mitt ryggslut.
Ett par varma ögon som ser på mig.
Starka armar som håller om mig.
En kropp mot min.

Vad jag gillar med hösten och mörkret som kommer med den är allt det där man sparat över sommaren för att göra då; filmer, serier och röja hemma. Jag är en höstlover big time.

Oktober är en balkong som ska plockas in för vintern.
Och ett styrelsemöte i bostadsrättsföreningen.
Det är eget bakat fröknäcke i ugnen.
Och en dramaten på släp till Willys.
Det är levande ljus och långa stunder i en varm dusch.
Det är vin med vänner på fredagskvällen.
Och att byta bra låtar med en vän på sociala medier.
Det är social distans i en bar för behovet att skriva och titta på folk på samma gång.
Precis som tidigare när behovet att vara ensam bland andra kom över mig.
Oktober kan vara allt detta på samma gång.

Oktober – pumpornas månad. Vackra dekorer utanför barerna. Går gärna dit och sätter mig med ett glas in i ett hörn. Skriver och tittar på folk. Social distans, precis som tidigare när det inte ens behövdes.