Redan innan jag fick jobbet som flygvärdinna hade jag börjat fundera på hur jag skulle lösa mitt boende när jag var uppe i Stockholm för att flyga.
Jag bor i Göteborg och SAS har bara en bas i Sverige och den är på Arlanda i Stockholm.
Det var alltså upp till mig att fixa någonstans att bo om jag valde att jobba här, för precis som med pendlandet till och från arbetet så står ju inte företaget för mitt boende när jag är i Sthlm.
En del av tiden ligger vi ute på ”slingor” vilket innebär att vi sover på hotell i andra städer. Vid dessa tillfällen står SAS självklart för vårt boende samt transport till och från flygplatsen.
Men många gånger kommer vi till vår hemmabas efter ett pass. Då är ansvaret mitt eget för boende. Så en fast punkt i Stockholm skulle jag ha behov av.
Hotell var en lösning men den skulle innebära relativt höga kostnader och jobb med bokningar inför varje månad. En annan lösning var att hyra ett rum av någon, alltså vara inneboende, och det var den lösningen jag valde att fokusera på.
Jag kastade ut en fråga på messenger till dem av mina bekanta som kunde tänkas känna någon eller som kanske själva hade ett rum för mycket.
Inget schema liknar det andra så jag kunde inte ge något exakt antal nätter som jag skulle ha behov av rum, men jag räknade ut att skulle jag jobba som jag tänkt så skulle det röra dig om minst två och som mest 10-12 nätter.
Under mina första veckor bodde jag på det ställe på Söder där jag bott under utbildningen, men jag fick snabbt napp på en lägenhet inne i city som jag kunde få hyra i juli-augusti.
Det var perfekt. Jag hade gångavstånd till Arlanda Express och hela stan utanför porten.
Jag gick genom sommar Stockholm tidiga morgnar, med kabinväskan rullande bakom mig. Solen strålande från en redan klarblå himmel och träden som skuggade trottoarerna.
På kvällarna glittrade staden och dess gator, Kungsgatans höga torn, det upplysta Konserthuset, sorlet från uteserveringarna, doften av varm stad och asfalt…
Minnen av mina första månader med mitt nya liv, min nya livsstil…
Men detta var tillfälligt och när september kom hade jag lyckats lösa det hela på nytt.
Sedan dess hyr jag ett rum hos en väninnas väninna i Solna. Jag trivs toppenbra och det är enkelt för mig att ta pendeltåget ut till Arlanda.
Funkishuset i Solna har blivit mitt ”andra hemma”.
Och eftersom jag har aviga tider – ibland extremt tidiga morgnar, andra gånger incheckningar mitt på dagen eller eftermiddagen, så går vi sällan på varandra.
Hon står ut med mina aviga natt/morgon- och kvälls/nattider och själv har jag inte ont av att höra henne när jag ibland måste gå och lägga mig redan vid 19/20-tiden eller behöver sova länge en morgon om jag flugit sent och inte kommit i säng förrän mitt i natten.
Och de få gånger vi sammanstrålar så blir det lite prat och ibland ett glas vin.
Det är skönt att ha en fast punkt när man ska arbeta. Livet blir mindre komplicerat och allt går snabbare. Man lär sig hur kollektivtrafiken går och varifrån.
Man vet var man har sina saker och behöver inte få koll på det varje gång.
Det spar mycket tid och planerande. Du vet vad som väntar dig varje gång du kommer dit.
Nu åker jag blå linje med tunnelbana och vill jag så är jag i stan på 9 minuter.
Och det vill jag ofta.
Jag älskar att få promenera runt i Stockholm och lära känna staden igen. Att få möta upp med någon väninna för kaffe eller ett glas vin.
Mitt extraboende i Sthlm har fixat sig jättebra och jag hoppas det ska kunna fortsätta så ett bra tag.
Och skulle det förändras… ja, då får jag ta det då.