Decemberschema och Ishotellet

Öppnar försiktigt ett öga och kollar på mobilen. Klockan är 23:47. Jag har sovit i tre timmar.
Försöker vrida mig till sömns, men inser att det faktiskt inte går denna gången heller och sträcker mig efter boken.
Och så kommer jag på att decemberschemat borde vara möjligt att se nu. Och så fort tanken kommer måste jag ju bara… Så ”My Roster” åker fram.
Nöjd med vad jag ser tar jag boken och ger mig i kast med slutet på mordhistorien jag tryckt i mig i några dagar nu.

Parkerat på Kirunas flygplats. Den lågt stående solen bildar en vacker gloria runt vårt plan.

Nerifrån gatan hör jag basgång och ”untza untza” från någon Umeåraggare som drar förbi.
Jag gör ett nytt försök att somna. Retar mig på raggaren, men känner till slut hur jag långsamt flyter bort och sjunker neråt.

Ett iskallt och vitt Kiruna tar emot oss. Solen är redan på väg ner och gruvan ligger inbäddad i ett disigt moln.

Dagen efter. Kiruna. Vi landar i ett sagolandskap.
Redan från det lilla fönstret i bakre galleyet ser jag de snöklädda bergen mot ljust blå vinterhimmel. Under oss är det helt vitt.
Jag kan förstå vad människor som aldrig sett snö känner när det ser detta, då till och med jag, en sörlänning som inte gillar snö och vinter, känner mig hänförd vid åsynen.
Solen står lågt. Det är inte många timmar per dygn som den är ovan horisonten nu.
Om en månad sjunker den under.

Underställ på! Jag hade förberett mig väl för vår tur till Ishotellet.

Vi har ett långt stopp denna gång. Nästan ett dygn.
Och fyra av oss i besättningen har bestämt oss för en tur till det berömda Ishotellet i Jukkasjärvi.
När vi har väntat på bussen i 20 minuter i -20 grader inser vi att den inte kommer och tar istället en taxi.

Entrén till det världsberömda Ishotellet. Klockan är inte mycket, ca 14:30, men det är redan rejält mörkt..

Is och snö på detta sätt är mycket vackert.
De har verkligen gjort konst av det de har och ”grävt där de står”. Vilken otroligt kreativ och värdefull idé detta är.
Vi går ut och in genom alla rummen och tittar på inredningar av is. Rummen är öppna för besökare till kl 18:00. Därefter stängs de och de som hyrt dem får ta dem i bruk. För sviterna gäller från kl 15:00.

Detta var mitt favoritrum. Tyckte om de små ”korgarna” om hängde i sina tunna istrådar från taket.
Ett annat av de fina rummen. Här blinkade ljusen sakta i cirkeln över sängen. Mycket vackert!

Ishotellet står kvar över sommaren och hålls då nerkylt av solenergi.
De rum som varit i bruk längst för tillfället har varit det i 5 år nu tror jag de sa. Isen åldras och därför måste inredningen göras om med jämna mellanrum.
Baren var ny för året och temat var ”nöjesfält” så detaljer från det fanns överallt. Jättefint och proffsigt gjort.

Baren med sitt tema ”nöjesfält” I fonden syns ett Pariserhjul och till höger en berg-och-dalbana. Man gör inredningen både för hand och med CNC-maskiner.
Mina kollegor Julia, Eric och Karin på plats framför Pariserhjulet i baren.

Jag är glad att jag får möjlighet att uppleva detta ”arbetandes”.
Jag hade aldrig åkt hit annars. Detta är alldeles för kallt för mig.
Vackert ja, men obehagligt kylig. Vinter är fint på film och på vykort. Och från ett flygplan eller en crewbuss.
Hela jag drar ihop mig. Jag får svårt att andas. Mina ögon rinner, liksom min näsa. Glasögonbågarna blir iskalla och när de möter huden smärtar det av kylan.
Det hala underlaget gör att jag inte kan röra mig snabbt och få upp pulsen och värmen i kroppen.
Det här funkar helt enkelt inte för mig. Jag föredrar Göteborgsvinter, dvs +2 och fukt…

Vi passade på att ta en drink i baren innan vi åkte tillbaka till Kiruna i vår varma taxi.

Min håg står helt klart åt värmen och det var därför jag blev så glad när jag såg på min roster att jag har ett Las Palmasstopp på 26:45 timmar i mitten av december!
Yippeeeee!!

Kristallkrona av is så klart! Otroligt vackert!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *