NÄR SOLEN FÄRGAR JUNINATTEN

Jag är inte så noga med att fira helger.
Om det är nyår eller midsommar spelar liksom ingen roll.
Jag jobbar gärna.
Det är väl egentligen bara julafton som jag tycker är lite speciell.
Och så länge jag har min mamma kvar kommer jag att försöka tillbringa julafton med henne.
Men sen kommer det en dag då det förändras.
Då jag istället kommer att fira jul själv.
Eller med vänner.
Nåväl.
Det tar jag då.

Jobba en ”storhelg” är inga problem för mig. För mig är inte det viktigt. Varje dag som är kul är en bra dag oavsett. Jag har nog aldrig varit någon som planerar och ”MÅSTE” göra något bra på en storhelg. Onödigt, tänker jag!

Så att vara schemalagd hela midsommarhelgen är inga problem för mig.
Och vet du, jag tror detta är en av de bästa midsomrar jag upplevt.
Inte bara för att vädret för en gångs skull var bedårande.
Det bästa på över 50 år sas det.
Utan snarare för att jag gavs möjlighet att verkligen ta tillvara av allt det som är så vackert.
Dessa dagar var det en morgonslinga.
Med tidig uppstigning.
När solen redan står högt när jag går nerför Kungsgatan för att möta de andra.
Min sommarkorridor tom på folk.
Bara jag och väskan.
Lindarna utanför Lidl har börjat tappa sina blommor nu.
Men de doftar fortfarande lite där de ligger torra på trottoaren.
Nu är det mer nyponrosornas tid.
Men några sådana buskar finns inte på min väg till pick-up.
Och sen, tidigt sänggående.
Då jag drar ner persiennerna för att sova.
Och det fortfarande är åtskilliga timmar till solen en kort stund ska gå ner.
Det där skira juninätterna som aldrig blir riktigt mörka.
Som alltid färgas av ett ljus som ligger strax under horisonten.

En av mina bästa midsomrar någonsin. Enkel och prestigelös ombord på en Airbus mellan GOT och Zakynthos. Tänk vad lite som behövs. Och jag inser återigen att det är sällskapet det kommer an på.

Vi i crewet firar midsommar både i luften och på marken.
På de sätt som funkar för oss.
Med våra begränsade möjligheter.
Först ombord på planet med blåbärspaj som vi värmer i ugnen, kaffe och prästkragar i kruka med midsommarstång.
Och sen när vi landar tar vi spårvagnen ut till Saltholmen.
Temperaturen visar på 28 grader.
Himlen är klarblå.
Måsarna skränar och seglar runt på vindarna.
Segelbåtarna glider tyst förbi.
Fyllda av firande människor.
Vi går ut på klipporna och möts av ett sommarglittrande västerhav.
Och av folk som tänkt som vi.

En midsommar som är en av de bästa jag haft. Också detta enkelt och prestigelöst, med ett toppengäng och underbart väder. Livet!

Vi hittar ett ställe stort nog för att rymma oss alla.
Vi dukar upp med det vi hade möjlighet att komma över så här sent påkommet.
Två sillburkar, knäckebröd, lite godis, en låda jordgubbar, körsbär, chips, camembert, och lite vin jag tog med hemifrån.
Michael har en liten högtalare med sig.
Vi låter Spotify spelar sommarlåtar medan solen värmer huden och vi ständigt ändrar sittställning på stenklipporna.
I och för sig rundade och mjukt slipade av vågor från urminnes tider.
Men hårda mot våra rumpor.
Det är några timmar av totalt lugn och massor av midsommar.

På hårda klippor med kollegor. Med varm sol och ljumma vindar mot huden.

Och nu sitter jag på min balkong.
Jag har fällt upp parasollet mot solen.
På högtalaren sjunger Totta Näslund och Josefin Nilsson.
Det är fortfarande 28 grader varmt.
Måsarna skränar och seglar mellan stenhusen här i city.
Och jag har gått av efter fyra dagar i luften.
Imorgon har jag lovat trafikvakten att ha standby från Göteborg om något oförutsett skulle hända och någon behövs snabbt här nere.
Men just nu ska jag bara lata mig och ikväll ska jag gå tidigt i säng.
Sova är underskattat.
Älskar att sova.

I lugnet under parasollet på balkongen. Hemma. Efter fyra fina dagar i luften. Nu ska jag vara ledig och hemmajobba några dagar.

MINNEN OCH MÄNNISKOR

04:15 ringer väckarklockan.
Efter tre dagar med sovmorgnar.
Och inte speciellt mycket på jobbagendan.
Det är dags att åka till Sthlm igen.
Lite av nattsvalkan ligger kvar i luften när jag går mot Centralen.
Sommarsverige böljar grönt och frodigt utanför tågfönstret.
Med midsommarsolen som en gigantisk strålkastare.
Åker upp extra tidigt idag.
För att ta ett sista farväl av en mycket god vän.

Christina så som jag minns henne från våra år tillsammans nere i Nice. Så mycket roligt vi hade. Så många fina minnen av och med henne. Så enkel och chosefri. Vila i frid min kära vän.

Det blir en fin och stämningsfull stund ute på Lidingö.
Jag tittar på hennes urna som står på ett bord med ljus och blommor och minns det liv vi levde nere i Nice för så många år sedan.
Jag kan se henne framför mig.
Lång och ståtlig, med klipp i steget, komma in på vår stamhak.
Våra sittningar med vin och cigg.
Alla våra skratt och förtroenden.
Så många år sedan.
Nu ska vi aldrig mer att dricka pastis på Astons takterrass.
Se Medelhavet komma till ro medan solen går ner i ett pastelldis bortom flygplatsen.
Och svalorna tjuter högt ovanför oss.

Sommarkvällar i Europa. Inser hur mycket jag saknat detta jobb när jag får återse Europa om sommaren från en flygplanstrappa. Känna värmen och lukten av het asfalt och jetbränsle.

En stund senare är jag tillbaka i mitt liv här och nu.
I min uniform ute på crew base.
Med en kaffe och tankar.
Det här är också ett liv jag en dag kommer att lämna bakom mig.
Människor jag möter här kommer en dag att vara minnen.
Några kommer att göra djupare avtryck.
Andra fladdrar förbi.
Precis som åren med mitt företag.
Mina år i Stockholm på Dramaten.
Och mina ungdomsår hemma i byn.
Alla minnen och människor från då.
Vänskapsband som töjs ut tills de är så tunna att de försvinner.
För att livet helt enkelt går vidare.
Och man korsar inte längre varandras vägar.
Man går åt olika håll.
Det blir mycket minnen när livet packar in under en.

Ombytt och klar för en dag i luften. Malaga är lång. Och när det dessutom kommer att vara check-out kl 02:00 i natt så känns det ännu tuffare. Men allt går. Det gäller att förbereda sig med sömnen på rätt sätt.

På fredagen står det Malaga på rostern.
Och vi kommer att checka ut kl 02:00 i natt.
Inser att jag troligtvis kommer att dygna.
För jag kommer nog inte att sova förrän 04:00.
Jag är alldeles för gammal för att dygna..!!
Och på lördagen ska jag flyga en charter till Preveza.
Inte lika lång.
Inte lika sen.
Men ändå…
Jag har fått peppa för detta.
På torsdagen sover jag länge på morgonen.
Och så en nap mitt på dagen.
Sen gick sedan och lade mig redan vid 20:15.
Plus att jag sov en dryg timma på tåget på fredag morgon.
På flighten på väg hem från Malaga är jag ganska nöjd.
Preppet har funkat bra.
Jag känner mig helt ok även om jag så klart är trött.
Jag få lift med en av piloterna ända hem.
Ja inte till Gbg, men till St Eriksgatan.
Underbart!
Somnar direkt när jag lägger huvudet på kudden.
Lördagen till Preveza går fint.
En kul flight med roliga passagerare.
Och ett fint crew.
Vi tar selfies på flygplanstrappan.
Har svårt att få till det.
Armarna är inte tillräckligt långa.
Men till slut lyckas vi.
Nya människor att minnas.
Från en flygande sommar i Europa.

Hela Preveza-crewet samlat på flygplanstrappan för en groupie! Vilket toppengäng! Nya människor som läggs till minnena i livet.

När jag landat har jag fått en bild skickad från min syster.
Jag öppnar den.
Det är en dödsannons för en av mina klasskamrater från grundskolan.
Ingrid.
Våra vägar brukade korsas på Bokmässan där hon hade monter.
Jag kom alltid som besökare.
Och ibland i Varberg där hon bodde och jag har sommarställe.
Vi sågs på mat och vin.
Nu är hon borta.
Nu var det hennes tur.
En dag ska det vara min.
Och när livet är över kommer det aldrig mer igen.
För när vi dör sopar vinden undan våra fotspår.
Sedan är vi borta.

Ännu en sommarkväll i Europa. Försöker ta allt tillvara för jag vet att en dag kommer detta bara var ett minne det också.

KALLT KAFFE

Galleyet med sina vagnar.
Och sina units.
Allt latchat och klart.
Står i min uniform med min kollega.
Hälsar alla som går på ”välkommen”.
Kaffet i min mugg bakom mig börjar kallna.
Koffein för att vakna de tidiga morgnarna.
Och för vakenheten de sena nätterna.
Från gryning till gryning.
Natt till natt.
Hur mycket rätt till glädje har jag?
Har vi alla en utmätt mängd?
Är min förbrukad?
Ska jag behöva lätta foten från gasen igen?
Backa några steg, sitta still.
Livet slår ner oss emellanåt.
Och det går inte att låta bli att oroa sig.
Konstigt vore det väl annars.
Hur länge får jag bli kvar denna gång?

Dagen innan denna slinga blev jag kontaktad av trafikvakten med erbjudande att börja en dag tidigare och jobba upp till Sthlm. Perfekt! Kom upp lite tidigare än beräknat och tjänade en hacka. Det är så här jag vill fortsätta ha det… Det får inte hända något med bolaget nu!

Jag går Kungsgatan ner dessa tidiga junimorgnar.
Ihop med koltrasten och hans vackra sång.
Och med doften av de blommande lindarna.
Drar min väska genom sommarkorridoren.
Inuti mig en oroad själ.
Som fladdrar till nere i magen när tankarna kommer.
Går jag här i höst när linden växlar färg och tappar sina blad?
Eller i vinter när flingorna singlar ner över dess kala grenar.
Eller nästa sommar?
I dess doft och i det nordiska ljuset om morgonen.
Allt jag vill är att få jobba och leva som jag gör nu.
Utan att oroa mig för strejker.
Eller bolagets ekonomi.
Jag vill ha lugn och ro i sinnet.

Kungsgatan en junimorgon en lördagsmorgon. Klockan är strax efter 4. På ”The Irish Embassy” är det fullt drag. Musiken dånar ut över gatan och där är fullt med folk i olika stadier av berusning. Och så jag som passerar med min väska. Vill inte byta med dem…

Vi glömmer inte de liv vi levt bredvid.
De dagar vi levt med varandra.
Jag vill inte missta mina kollegor.
Min flock.
Igen.
Vi har blandat våra liv.
Våra erfarenheter.
Våra hemligheter.
Sorg och glädje.
Så väldigt nära varande på kort tid i detta jobb.
Så mycket sanningar över en mugg kaffe mellan arbetsmomenten.
Eller när vi sitter som små tvättbjörnar och äter bredvid ”waste bins” och toaletter.
Eller på var sitt jumpseat.
I väntan på att lyfta.
Eller landa.

Galleyet på en Airbus CEO. Större och bättre att arbeta i än det på de nyare Airbus NEO. Men till syvende och sist så kokar det ner till VEM jag jobbar med. Alla dessa kollegor som blivit en så viktig del av mitt liv.

Kaffet kallnar ofta i min mugg.
Det blir så när jag jobbar.
Jag fixar mig en som jag hinner sippa lite på.
Och när jag kommer tillbaka med drinkvagnen är den kall.
Jag har behövt mycket kaffe denna slinga.
Har sovit dåligt.
Och stigit upp mycket tidigt.
Har en ond handled som väcker mig.
Ett par alvedon och invänta att smärtan klingar av.
Sedan sova igen.
Det är ledvätska som läckt ut  från en blåsa på en led.
Det är i alla fall läkarnas bedömning.
Så jag har jobbat med en lindad vänsterhand.
Det har gått bra.
Det är egentligen bara nätterna som varit jobbiga.
Nu får jag några dagar hemma.
Med annat jobb.
Inga nattliga uppstigningar på ett tag.
Nu ska kaffet få kallna när jag slukas av siffror och mail vid datorn.

Det lilla jaktslottet om natten. En juninatt, 02:45, när jag stiger upp för att börja min dag. Önskar det alltid vore så här ljust och vackert. Jag älskar verkligen sommaren.

INRIKES SÅ IN I NORDEN

Göteborg är försommarvackert och nyvaket.
Avenyn ligger öde och tom när jag rullar iväg med flygbussen.
I Stockholm är det ösregn över Arlanda.
Köper frukost i convinikylen på basen.
Där är det också lugnt och ganska folktomt.
De flesta är redan ute på sina morgonturer.
Sätter mig i en av massagestolarna och låter mig knådas av maskinen.
Fötterna blir så hårt åtgångna att jag drar upp dem ur stolens hårda grepp.
Det är inte det minsta skönt!
Note to self – inte massagestolen igen.
Åtminstone inte det programmet.

Redo för en ny arbetsdag i luften. Ska få flyga till ställen jag aldrig flugit till tidigare. Lite inrikes i Norge.

Fyra snabba inrikes med ett mealstop emellan.
Först Malmö och sedan Umeå.
Sitter en trappa upp i SkyCity och äter lunch.
Ser kön till säkerhetskontrollen.
Lång som en evighet ringlar den sig från terminal 5, genom hela SkyCity och ända bort till terminal 4.
Ni som ska resa från Arlanda i sommar – var i mycket god tid!
Jag hoppas de snart är ikapp med rekryteringen till säkerhetskontrollen.
Det är det som är problem har jag förstått.
Sist på dagen flyger jag passiv till Oslo med Åhsa och Johan.
Leena får vi lämna kvar för hon har tappat rösten totalt och kan bara väsa.
Istället får vi en norsk kollega på standby som ska möta upp oss dagen efter.
Oslo är en mix av sol och vita moln.
Ösregnet som vräkte ner över Sthlm har vi lämnat bakom oss.

När man får lite tid tillsammans med kollegorna. Så himla roligt.

Vi blir bussade till hotellet i centrala Oslo.
Alla tre får var sin svit om två rejäla rum och lyxig toa med båda badkar och dusch.
Norge vet hur vi ska behandlas konstaterar vi.
För att fira denna uppgradering i livet tar vi hissen upp till 33:e våningen och hotellets skybar.
Vi sitter vi och pratar medan vi ser solen gå ner över Oslo.
Magnifikt!
Vid 22:30-tiden lägger jag mig.
Fönstret får stå öppet mot den ljusa svala Oslonatten.
Och jag sover som en prinsessa i min breda dubbelsäng.

Utsikt mot Oslo från 33:e våningen. Med ett försommarljus som bara finns hos oss här i Norden. Magnifikt!

I Norge har de en grej som kallas ”piliotpakke”.
Det är ett matpaket som vi, mot uppvisande av badge och anställningsnummer, kan hämta ut.
Det passar vi på att göra när vi kommer till Gardermoen på förmiddagen.
Kostar gratis!
Eftersom vi är i laxens förlovade land tar jag en sallad med nämnda fisk, humus, linser och bönor.
Vid gate A12 möter vi upp Siri.
Vår norska kollega.
Hon och jag jobbar bak.
Jag har position 2L.
Med andra ord är det jag som sköter våra betalterminaler och har ansvar för kolla av kabinen.
Och så ska jag briefa de som sitter vid nödutgångarna.

Lazy morgon i sviten! Vilka fantastiska rum vi fick denna gång. Alla tre. Synd att jag inte hann med någon pw i Oslo denna gång, men det kommer förhoppningsvis fler tillfällen.

Sen lyfter vi mot Alta.
I Nordnorge, i Finnmark.
Med fötterna i Barens hav.
Så långt norrut har jag aldrig varit.
Det ligger fortfarande snö på fjälltopparna.
Det kan jag se från mitt jumpseat därbak.
Här bor drygt 15.000 invånare.
Nästa ställe norrut är Svalbard.
Där skulle jag väldigt gärna vilja ha en layover.
Det hade varit en upplevelse.
Jag hade väldigt gärna legat ute på en Norge-slinga i fyra-fem dagar.
Få ha layover på ställen som Tromsö, Trondheim, Bergen, Stavanger osv.
Hoppas jag får det snart.
En hel del kollegor har haft det så det är inte omöjligt.

Bakre galleyet på en Airbus CEO. Det bakre på NEO:n är bara hälften så stort då de två bakre toaletterna ligger där också. På CEO:n ligger de utanför galleyet. Det är betydligt mer praktiskt för oss arbetsmässigt.

Men jag kommer till Bergen idag.
Fast bara på vändning.
Ser en del av landskapet från mitt lilla fönster därbak.
Och från bakdörren när vi byter passagerare.
Sen lämnar vi Norges andra stad och åker tillbaka till Oslo.
På vägen upp till Alta åt jag den lastade crewmaten.
Hör och häpna – det var lax!
Och nu vid gate D7, i väntan på maskinen till Stockholm och sista leggen för dagen, är jag oerhört glad för min ”pilotpakke” som ligger i väskan och väntar på att bli uppäten.
Den smakar ljuvligt i en hungrig mun.
Men jag har aldrig varit kräsen när det gäller mat.
Jag lever inte för att äta.
Tvärtom.
Jag äter för att leva.

Lördag morgon i Sthlm. Strax frukost och sedan väntar en tur söderut. Till Turkiet idag.

NÄR JOBBET INTE KÄNNS SOM JOBB

11:15 går jag hemifrån.
Det är uppehåll som tur är.
En kvinna i stort behov av hårstylingprodukter sticker in hela huvudet i bankomaten.
Ska väl skydda sin kod.
Inte en människa på minst 10 meters avstånd.
Fôlk, tänker jag.
När jag hoppar på flygbussen faller stora tunga droppar.

Gör mig klar att pendelflyga till Arlanda för jobb i fem dagar. Tacksam att faktiskt längta efter att få åka iväg och jobba. Att få känna den lusten. Underbart!

På Landvetter kollar jag flightradar.
SK157 är över Vårgårda.
Sätter mig vid de höga borden och inväntar dagens val av pendel.
Jag ska ha check in 15:30.
Och eftersom det går ett plan som timar det bra så flyger jag.
Precis som jag flyger hem om jag går av i tid på Arlanda när jag gjort mina dagar.
Har jag däremot tidig check in åker jag tåg upp dagen innan.
Det är mer praktisk så.
Inte krångla runt ute på Arlanda och ta mig in till stan därifrån.
Bättre komma direkt till city.
Och går jag av för sent för att hinna med sista flighten hem får jag åka in till Sthlm och sova.
Då blir det tåg hem dagen efter.

Göteborgsvädret är lynnigt. Från regn till sol och tillbaka till regn. Det blåser ganska kraftigt också vilket gör start och landningar lite bumpy.

Jag har lyxen att pendla från Gbg.
Från dörr till dörr tar det ganska exakt samma tid med tåg som med flyg.
Om jag är ute i god tid med tågbiljetterna är dessa ofta något billigare än flygbiljetterna.
Trots att jag flyger på personalbiljett.
Men jag väljer det som är mest praktiskt.
Det är inte bara kostnaden som styr.
Hålla på och jaga 100-lappar för att sedan förlora massa tid är inte optimalt.
Det ska funka helt enkelt.
Men jag är noga i mina val trots allt.
Jag pendlar mycket.
Det har stor påverkan på mina ekonomi och min tid.
Så det ska vara både ekonomiskt och praktiskt.
Jag och min budget…

Blir servad av min darling Jonas på vägen upp till Arlanda. Vi passar på att äta och fika ihop. Han har mealstop och jag har inte check in förrän en timma efter vi landat.

På planet träffar jag Jonas och Milos.
De jobbar bak.
Och som vanligt sitter jag där bak.
Vid ett fönster.
Nästan alltid A-säte.
Idag 30A.
Ett mycket vanligt val hos mig.
Är det säkrare att sitta bak undrar en del.
Ja faktiskt, enligt statistiken av överlevande vid flygkrascher.
Men det är inte därför jag sitter där.
Är inte det minsta flygrädd så sådant reflekterar jag inte över.
Men om inte planet är helt fullsatt så är det oftast där det finns plats ledig.
Min chans för helt egen rad, eller åtminstone ledigt säte i mitten är stor.
Idag blev det ledigt säte i mitten.
Radgrannen, 30C, äter chips och dricker en öl.
Jag pimplar kaffe som Jonas serverat mig.

Första natten på slingan får jag sova i min egen säng. Alltid lika skönt. Och att vakna hemma är fint. Spanar ner på lilla jaktslottet där det lyses upp av gatlyktan och sin egen lilla fasadbelysning. Snart ska vi ha årsstämma där med vår BRF.

Inser att det är helg imorgon.
Kristihimmelsfärdsdag – röd dag.
Och klämdag på fredag.
Sånt som jag hade sån koll på förr.
Långhelg.
Som var så skönt att se fram emot.
Och som inte betyder något längre.
Jag kommer att jobba midsommarhelgen också.
Och påsken jobbade jag.
I mitt ”liv jag inte behöver ta semester från” spelar det ingen roll.
Jag är nöjd med att jag har lyckats ganska bra med att designa det som jag vill ha det.
So far, so good.

Sover länge och hinner också med en PW innan jag gör mig iordning för att möte crewet på hotellet och bussas till Landvetter. Idag ska vi iväg till Malaga från Göteborg och sedan landar vi på Arlanda i natt.

Torsdagen flyger vi till Malaga från Göteborg.
Vi tar sedan passagerare med oss hem till Sthlm.
Det är en sen flight.
Vi ska landa 01:20 på Arlanda.
Det är ofta inte så mycket att göra på de sena turerna.
Folk sover mest.
Groggarnas glada tid är över.
Ser på flightradar att vi flyger över min hemby.
Därnere ligger mamma och min syster och sover.
Min systerdotter är på fest i grannbyn.
Allt medan jag dånar fram ovanför dem.
Utan att de vet.
Om det varit klar himmel hade de kunnat se oss.
Hade de förstått hur trött jag är där i bakre galleyet?
Som alltid efter midnatt.
Det är sena flighter denna slingan.

Lite Malagavindar och sol. Härligt. Catering, städ och nya passagerare. Sedan är vi på väg igen.

Gör en kalkyl på hemfärden från Arlanda.
Inser att jag kommer att vara i säng kl 04:00…
Sista flygbussen kl 01:40 kommer jag att missa.
Måste vänta till 02:22 på SL-bussen.
Orkar inte.
Väljer taxi istället.
Regnet faller när jag åker in mot stan.
Vindrutetorkarna sveper hypnotiserande fram och tillbaka.
Strax före 03:00 släcker jag lampan och somnar.

FEMDAGARSSLINGA

Dag fyra har just passerat.
Imorgon river jag av en charter till Rhodos och sedan går jag av.
Sitter med magen full av thaimat i mitt ”Sthlmshemma”.
Flugit tre leggar idag varav en passiv.
De två aktiva gick till Köpenhamn och tillbaka.
Ingen tuff dag när det gäller antalet timmar och leggs.
Men det var galet med för mycket handbagage på hemresa.
Fullmatad maskin.
Ner till sista platsen.
Vi två som gick i kabinen fick kriga.
Allt som inte var rullväskor var tvunget att läggas under stolen framför.
Det sista – en gitarr – fick åka framme i cockpit!
DÅ jäklar är de fullt!

Lördagens näst sista legg coming up. Från Arlanda till Kastrup med så gott som full maskin. På hemvägen överbokat. Vartenda säte är upptaget. Plus vårt klappsäte i bakre galley och piloternas klappsäte i cockpit. Båda dessa till kollegor som är på väg upp på jobb.

Göteborg bjuder upp till regndans och gråväder på onsdagen.
Det gör ingen människa glad.
Taxiresan på torsdagen från Sturup in till Malmö är hänförande.
Blommande solgula rapsfält.
Nyutslagna saftigt gröna träd.
Och blå himlen med vita molntussar.
Som en tavla.
Så galet vackert.
Och i Umeå på fredagen är det vår.
Det är fullt med folk på uteserveringarna.
Och björkarna i ”björkarnas stad” är skirt gröna.
Från mitt hotellfönster ser jag Umeälven sakta flyta fram.
Och ovan den är himlen ljust blå.
På Arlanda Express in till stan är det sol.
När jag äter min thaimat kommer det regn.
Och så är solen tillbaka.

En stund i en solstrimma på en säng på ett hotell i Malmö. Det är ibland svårt att komma ihåg var man är och vart man är på väg. Den som sköter annonseringen för dagen måste hålla tungan rätt i munnen när hon/han säger: ”Välkommen till…” Jäklar är det i Malmö vi är eller är vi tillbaka i Sthlm…?

Det blir många olika sängar på en sån här tripp.
”Sthlmshemma” på St Eriksgatan funkar.
Där har jag koll på var toan ligger när jag halvsovande går upp på natten.
För jag måste alltid upp på natten.
Dricker mycket vatten på em.
Tror ibland jag ska kunna ignorera det.
Somna om.
Like yeah!!
Och hemma i Göteborg är ju hemma.
Men sen sov jag i Malmö.
Då blev det problem.
Hade glömt var jag var.
Och var toastolen var.
Sökte mig fram i mörkret.
Med händerna framför.
Såg antagligen ut som ett miffo.
Natt nr 4 i Umeå.
Det gick bra.
Minnet var med mig.

Morgonvy från hotellrummet i Malmö. Tidigt som attans. Fortfarande mörkt. Det har varit tidiga morgnar hela denna jobbslinga. Imorgon toppar jag med uppstigning 02:45….

I Malmö var jag ute på en PW.
Gick runt hela innerstaden.
Och hamnade till slut på Centralstationen.
Magen kurrade så jag hade tänkt gå tillbaka till hotellet och ta en yoghurt.
Men så mindes att jag en gång tidigare, efter ett styrelsemöte, ätit några väldigt goda smörrebröd där.
Tågstationen i Malmö är en av de bästa stationer jag varit på.
Där finns ett helt koppel små ställen att äta på.
Olika utbud av bra mat.
Inte bara flottiga Maxburgare.
Det vägrar jag.
Om det inte är kris och inget annat finns.
Jag kunde få tre smörrebröd för 99 kr.
Det blev dock för mycket så jag köpte ett.
Det med räkor.
Fy fan vad gott!
Och så precis lagom.

Morgonrutiner. De går snabbt och smidigt. Dusch, face och hår. Sean mat, kaffe och samtidigt genomgång av dagens flighter. Jag vill ha vissa grejer nedskrivna på små lappar som jag har i fickan under dagen. Då kan jag snabbt och lätt tita på dessa för viss info som är bra att ha.

På fredagen får vi schemat för juni
Och ett par minuter efter att det släpps haglar det in på våra bytes& bortskänkessidor.
Själv behöver jag täppa till ett håll i rostern.
Har fått en fredag och sedan en måndag.
Varken lördag eller söndag.
Inte bra.
Och det är definitivt inte ultimat för en pendlare.
Ett farande fram och tillbaka.
Och mycket kostnader.
Men så hittar jag en som har torsdag – söndag hon vill byta bort.
Jag kontaktar henne och erbjuder mina dagar.
Det passar henne perfekt.
Så jag skickar in till trafikvakten om ett byte.
Det kommer förhoppningsvis att gå igenom.
Kan inte se att något skulle hindra.
Jag får fyra dagar av henne och hon får de där två av mig.
Fredagen och måndagen.
Inga hål i mitt schema.
Inget flackande på tåg och flyg.
Dessutom får jag flyga en dag inrikes i Norge.
Kul!

Lördagens morgonvy. Från ett hotellrum i Umeå. Med Umeälven som sakta flyter förbi. När mina morgonbestyr är klara slänger jag upp benen på fönsterkarmen och bara titta ut medans jag dricker det sista ur kaffemuggen.

Om en stund ska jag sitta i Gamla Stan i Sthlm.
Med en väninna och hennes man.
Det blir en tidig kväll för mig idag.
Som alla kvällar dessa jobbdagar.
Imorgon ringer klockan 02:45.
Då sätter jag på facet ännu en gång och hoppar på flygbussen.
Sen ska jag se till att de som ska till Rhodos med oss får en kul resa ner.
Och de vi hämtar upp ska få det samma.
Förra veckan när vi flög ner folk var det en kvinna som sa när hon gick av:
”Jag har aldrig flugit med SAS förut, men det kommer definitivt att bli fler gånger!”

GÖTEBORGSFLYGNINGAR

I söndags gick jag av mitt natten i Göteborg.
Resten av crewet gick till hotellet för att sova.
Och en transport stod och väntade på mig.
Och körde mig ända fram till dörren!
Det var ju bara jag som skulle till stan.
För kl 02:30 går det inte längre några flygbussar.
Så alternativet hade varit att låta mig sova med de andra.
På hotellet.
Mer ekonomiskt att låta mig komma hem istället för att ha mig på hotell en natt.
Sent omsider somnade jag.
Kan ju inte låta bli att packa upp min väska genast.
Så det drog ut lite på tiden.
Samtidigt är det skönt att varva ner med den sysslan.
Sen somnade jag.
Med näsan i boken.

Ena dagen går jag och lägger mig vid 03/04-tiden. Nästa slinga går jag upp då. Men jag föredrar att gå upp då, det vet de som känner mig. Oavsett så är det vidunderligt att se solen gå upp.

När jag sitter hos min kapitalförvaltare på torsdagen ringer trafikvakten.
Jag svarar snabbt som ögat.
Säkert något bra på gång, tänker jag.
– Hej Helena. Stör jag? frågar rösten i andra änden.
– Absolut inte! svara jag.
– Kan du tänka dig att flyga en Split från Göteborg på lördag?
– Sure! svarar jag. Går hur bra som helst!
Jag får lite mer info och sen lägger vi på.
Min roster uppdateras och Fredrik och jag fortsätter vårt placeringssamtal.
Alla ekonomiskt självständiga kvinnor borde ha en Fredrik i sitt liv.
Det hävdar jag å det bestämdaste.
Han har gjort mycket för mig genom åren.

Redo för jobb. Uniform på, facet på plats och håret uppsatt. En stor stark kaffe i kroppen och jag kan klara vad som helst. Idag blir det en Split från Göteborg.

Stiger upp kl 04:00.
Från mitt köksfönster ser jag att det börjar ljusna i öster.
Är fortfarande mätt efter den indiska maten mina vänner och jag åt igår.
Det får bli en jättekaffe istället för frukost.
Har haft en chiapudding på ”bakning” sedan igår kväll.
Den får följa med i en burk.
Och skivade ananas och jordgubbar i en annan.
Blir perfekt med chian.
Sen åker det med ett kokt ägg och en tub med kaviar.
Det sistnämnda, min standardmatpackning.
Möter resten av crewet på hotellet och styr mot Landvetter.
Lite mulet och morgonkyligt när vi går mot planet.
Och inne i maskinen är det också kyligt.
Mina händer är iskalla.
Jag fryser.
När vi börjar boarda har värmen kommit.

Mulen himmel över Landvetter och morgonkyla i luften när vi går mot planet.

Vi lyfter på tid.
Upp över Landvetterskogarna och sjöarna.
Och sedan in i molntäcket.
Mathilda och jag preppar vår vagn i bakre galleyet.
Vi har två förbeställda frukostar.
Jag delar ut dem.
Mathilda följer efter med det varma brödet som är tillbaka igen efter covid.
Sen kör vi ut.
Det är en del kaffe, men inte mycket mer.
Många sover.
Vi rullar tillbaka till vårt galley.
Plockar av vagnen och securar den.
Förbereder brickorna för påtår.
Passar på att gå på toa.
Dricker själva lite kaffe.
När vi är klara med det vi ska göra äter jag min medhavda frukost.
Smakar ljuvligt när vi dånar fram på 10.000 meter.

Äter min lunch med denna drömvy från 30F. Livet är bra fint en lördag i maj. Tänk vad lite som behövs för att det ska fladdra till i magen. Känner sån tacksamhet över att vara tillbaka till detta jobbet igen.

Vi vänder snabbt i Split.
Är iväg på tid och kommer att landa 10 minuter innan utsatt tid.
Samma procedur som på nedvägen.
När allt är klart äter vi lunch.
Jag får kyckling.
Mathildas ger mig sin sallad.
Tuggar i mig både min och hennes.
Som dessert ligger en liten chokladbit i lådan.
Och eftersom det är lördag unnar vi oss varsin liten box med ”förstaklass choklad”.

Parkerade på Landvetter igen. En behaglig och rolig dag på ett fantastiskt jobb med ett helt gäng av fina kollegor

Imorgon lyfter jag till Alicante.
Och en timma tidigare än i morse.
Det är alltid svårast den första morgonen.
Det är alltid tuffare att komma till ro och somna den första kvällen.
Att slockna ikväll lär däremot inte vara några problem.
Så nu kommer det att gå lättare att gå upp imorgon.
Eller i natt…
För klockan kommer att ringa vid 03:00…
Och till veckan som kommer ska jag ha fem dagar med tidiga check-in.
Lika bra att börja vända dygnet åt de tidiga morgnarnas håll.
Tror jag ska ta med chiapudding och jordgubbar imorgon också…

STANDBY-DAGAR

Sitter och tittar ut på Sverige som ändrar färg.
Från havregrynsbeige till skir grönska.
Och så det där violetta skimret på trädens knoppar.
Precis innan de spricker upp.
Ett tågfönster är en bra utsiktsplats.
För att se årstiderna och dess övergångar.
Och vädrets skiftningar.
Från sol till regn till snö.
Inser att jag tycker om att titta på dem alla.
Men jag vill leva i den som står för dörren nu.

Aprilmorgon på Kungsgatan och på väg mot Sthlmståget. Hoppas så klart få komma ut på jobb, men det är några standby-dagar så man vet aldrig…

Nu har jag tre dagar standby framför mig.
Torsdag-lördag.
Sugen som attans på att komma ut och jobba.
Ringer Trafikvakten från tåget vid 08:30 för att höra om det finns någon plan för mig.
Det gör det inte.
Just nu.
Har ju legat hemma fyra dagar med halsfluss.
Och var tvungen att sjuka mig från förra flyghelgen.
Nu vill jag jobba!
INTE sitta standby!
Kommer fram till Sthlm strax efter 10.
Väskan och jag börjar lite planlöst gå.
Bestämmer mig snabbt för att gå till Kulturhuset/Stadsteatern och ta en kaffe.
Till att börja med.

Karlbergsvägen i Vasastan i Sthlm. Vår så det bara skriker om det. Bestämde mig för att gå hela vägen hem från city. Älskar ju stadsvandringar i städer. Och Sthlm är verkligen underbart att gå runt i.

Köper en java och sätter mig.
Och där blir jag sittande ganska länge.
Chattar och skriver.
Vid 11:30-tiden börjar det fyllas med folk.
Kulturtanter mest.
Och så börjar det luktar mat.
Så när det minskar på folk, vid 13:30-tiden, bestämmer jag mig för en framstöt.
Väljer torsk med en urgod sås på koriander och något annat grönt.
Och sallad till förrätt.
Och paj med grädde därefter.
Och mer kaffe.
Ja, jäklar!
Allt till det facila priset av 135 kr.
Kommer bli fler besök på detta ställe när tillfälle ges.

Fredag förmiddag och dags för en PW innan jobbet. Går hela St Eriksgatan ner. Ända till Norr Mälarstrand och sedan via Kungsholmstrand, utmed vattnet, till St Eriksbron.

Och sen väntar jag.
Som en panelhöna på dans.
Men ingen från Trafikvakten ringer.
Man är ju lite bakbunden i standby-läge.
Visst, jag kan gå ut på stan.
Men jag måste kunna inställa mig på Arlanda inom 80 minuter efter att jag blir utkallad.
Så det betyder att jag behöver ha med mig väskan på släp.
Som en objuden jobbig person man inte lyckas skaka av sig.
Och när den är packad för dagar jag inte har en aning om hur de kommer att se ut…
Ja, då är den rätt fullmatad.
Och därför tung att släpa på.
Hade velat gå en riktigt lång PW i vårStockholm.
Eller om det regnat – gå på bio.
Inget av detta är ett option när jag är på standby.
Och standby som inneboende pendlare är inte heller ultimat.
Om jag ändå vore i mitt eget hem.
Då kunde jag fixat runt med andra ”måsten” under tiden.

Norr Mälarstrand och Västerbron i bakgrunden. Idag tog jag inte den bron. Det blir kanske nästa gång. Jag kommer ha fler möjligheter till PW häruppe.

Till slut går jag ”hem” till St Eriksgatan.
Blir utskälld av Helenas hundar.
Den lilla frallan Benny är värst.
Lägger mig på sängen och börjar kolla eventuella flighter där crewen inte är fullständiga.
Hittar ett med två nattstopp i Gbg som skulle passa mig som en handske.
Passar på att bidda junijobb.
Gydda hör av sig och föreslår en fika.
Så får det bli.
Vid 19-tiden ses vi på Rörstrandsgatan.
Och jag bestämmer mig för att ringa Trafikvakten och föreslå min egen höga person till den lilla slingan jag hittade tidigare.
Det blir en ”perfect match” då jag förklarar att det är helt ok för mig att jobba in på söndagen trots att det egentligen är en ledig dag för mig.
Vi checkar nämligen inte ut förrän 02:25 på söndag morgon…

Vid 22:00 lyfter vi mot Gbg. Mitt crew och jag åker passiva ner. Imorgon väntar en charter till Chania.

Så på fredagen jobbar jag äntligen igen.
Flyger en ToR Göteborg och sedan ner igen för att sova där.
Nu sitter jag i min soffa med min stoooora kaffemugg.
18:00 flyger jag en charter till Chania.
Och tomt plan hem.
För att sedan landa mitt i natten.
Efter det går jag av min flyghelg.
Hemma i Gbg!
Och slippa ta mig tillbaka själv.
Så det blev en bra standby-helg detta också.
Även torsdagen fast jag inte fick någon flygning.
Jag fick ju sitta och vara kulturtant för en stund.
Fast ärligt talat tror jag inte jag smälte in så bra…

FEBER, ÖDLOR OCH SJUKSKRIVNING

Kl 01:36 vaknar jag.
Halsen gör så förbannat ont så jag väcks av det.
Går upp på toa.
Dricker en mun vatten.
Och tar två alvedon.
Måste få sova.
Samtidigt vill jag att febern ska få rasa runt i kroppen.
Den behöver ju det.
Bränner ju upp det där sjuka jag har i mig.
Men för att sova måste jag få smärtlindring.
Och då dämpar ju det febern också…
Dilemma.
Vi människor har ju förmåga att växla vår kroppsvärme.
Så när vi blir infekterade så stiger värmen.
För att ta död på infektionen.
Man gjorde et test med ödlor en gång.
De kunde inte reglera sin kroppsvärme.
Så när de blev sjuka lade de sig i solen.
På så sätt höjde de värmen och blev friska.
Man testade då att inte ge dem möjlighet att ligga i solen.
Ödlorna dog.
Detta hörde jag i podden ”Agnes och Christer”.
Intressant att få veta sånt här tycker jag.
Förr, och kanske också nu, vad vet jag, fick man rådet att ta febernedsättande.
Detta är alltså inte bra, enligt Agnes.

Den kom väldigt snabbt, den här halsflussen. På en halvtimma gick jag från helt ok till jättetrött och tvungen att lägga mig på sängen. Då kände jag att jag hade något icke önskvärt på gång…

Jag var tvungen att ”sjuka” mig från SAS också.
Tog ett tag innan jag hittade hur jag skulle göra.
Vi gör det digitalt.
Och det var första gången för mig.
Den första gången jag var sjuk var mellan flygningarna.
Då hade jag omikron/covid.
Jag fick leta och söka ett tag bland våra appar och filer.
Men till slut löste jag det.
Ringde för säkerhets skull Trafikvakten för att kolla att det gått fram.
Det hade det.
Kände mig som en IT-expert mitt i feberångorna.

Kunde det åtminstone inte varit urkass väder… Nu trånar jag efter både jobb och att få var ute. Men jag får ligga här och titta på det istället. Hur vackert våren kommer nere i Jaktslottets lilla trädgård.

Jag tillbringar den mesta tiden sittande eller liggande.
I sängen eller i soffan.
Med Ipaden nära.
Har tittat på filmer, dokumentärer och serier.
Vad annat går det att hitta på.
När jag är sjuk har jag ”man cold”.
Inget annat funkar i min hjärna.
Så det har blivit film, Dag för Dag, Beck och G.
Och dokumentärer – Whitney Huston, Amy Winehuse, Billie Holiday,
Sen kollade jag The Apprentice.
Och Elitstyrkans Hemligheter.
Blir fascinerad av att se vad de utsätter sig för.
Men i mitt febriga tillstånd blir jag nästan illamående.

Där uppe är de, mina kollegor. Där går de med serveringsvagnen och säljer vin, eller bjuder på kaffe. Känns lite konstigt att tänka så ibland. Att det där lilla vita strecket är fullt av människor och såna som jag som jobbar.

Det är halsfluss jag har fått.
Jag har haft det mycket när jag var yngre.
Det räckte med att titta i halsen så såg jag alla tecken som behövdes.
Fick rådet av min läkare att låta det värka ut av sig självt.
De ger bara penicillin om det inte släpper.
Febern börjar så smått backa.
Igår morse 38,4.
Idag 37,9.
Men halsen är ett järn av smärta jag inte minns jag upplevt på länge.
Det är svårt att prata.
Och snyta sig.
För att inte tala om att svälja…
Och jag hade verkligen sett fram emot den här flygarhelgen.
Skulle jobbat ihop med en av mina vänner.
Nu sitter jag här och tittar ut från min säng.
Och ser strecken mina kollegor ritar mot det blå.
Fan!
Man får aldrig vara glad en hel dag.

GLAD PÅSK!

Halleluja!
Nu är det äntligen slut på munskyddskrav på SAS!
Utom på flighter till USA, Kina och Italien.
Och gissa vad jag får…?
Två dagar Rom.
Såklart!
Lagen om allts jävlighet.
Men jag får i alla fall två dagar med Viktor.
Vi chefar i bakre galleyet.
Och äter påskgodis.
Bakom gardinen.
Utan munskydd.
Planen var så gott som helt fulla på Rom-flighterna.
Både hem och dit.
De kanske skulle ner och kolla påven.
Han brukar ju vinka från sin ”balle” under påskhelgen.
Älskar när vi flyger fullt.
Mycket att göra.
Och bra för SAS.

Med Viktor på baktrappan i ett vårvarmt Rom. Så himla kul att få jobba med en kursare.

Det är tidiga morgnar denna slinga.
Och så himla praktiskt att bo där jag gör nu.
7 minuter till flygbussen!
Som går strax efter 04 på morgonen.
Så jag hinner till de där tidigaste check-in:erna på ett enkelt sätt.
Tidigare har jag ibland tagit taxi till Arlanda Express om inte tunnelbanan börjat gå.
Eller sovit på hotellet ute vid Arlanda.
Nu har jag bussen om hörnet.
Perfekt!
Hoppas jag kan stanna här länge nu.
Och hela området är trevligt.
Men det visste jag ju redan.
Jobbade en gång i tiden på Rörstrandsgatan.
En av butikerna jag var ansvarig för låg där.
Nu är gatan helt förändrad.
Massor av restauranger och barer.
Så det är där en kollega och jag passar på att ses.
När vi båda checkat ut från våra flighter sammanstrålar vi där en stund på fredagseftermiddagen.

Liten kort vila på sängen, i solen. Men får inte somna… Då blir det så svårt att komma till ro på kvällen. Men så skönt att bara få ligga här en stund.

Skulle väl ljuga om jag sa att jag hoppar ur sängen som en gasell 02:45…
Men som jag sagt tidigare…
Hellre gå upp då än lägga mig vid den tiden.
Schemat för maj ger mig blandad konfekt.
Har två 5-dagarsslingor.
Den första är tidiga morgnar.
Med check-in och pick-up mellan 05-06 på morgnarna.
Den andra sena kvällar.
Med check-ut efter 22:00.
Och två efter midnatt.
Den senaste vid 01:20…
Kommer kännas de sista timmarna.
När jag är hemma och flygledig går jag och lägger mig runt 21/22-tiden.
Sån är jag.
Jag mår bäst då.

Tidig morgon och redo för jobb. Ute är det fortfarande mörkt, men det blir ljusare och ljusare för varje vecka nu.

Passar på att PW:a genom Stockholm när jag sover där.
Det är kalla vårdagar.
Uppe på Västerbron får jag dra huvan över huvudet.
Fryser rejält och kurar ihop mig för vinden.
Lyssnar på en riktigt bra bok.
Guillaume Musso, fransk författare, och hans bok ”Samtal från en ängel”.
Har bestämt mig för att ta en rejäl tur och avsluta den på Götgatan.
På The Hills.
En bar/restaurang som ägs och drivs av en fd SAS-kollega.
Varm rekommendation att besöka.
Fint ställe och suveränt trevlig personal.
Orkar dock inte gå hem därifrån.
Och känner att jag inte har tiden heller.
Behöver komma i säng inför morgondagens flygningar.
Så jag tar tunnelbanan från Slussen.

PW över favoritbron i Sthlm – Västerbron. Den går mellan Kungsholmen och Södermalm. Här över åkte jag ofta är jag bodde här.

Strax är jag på väg ner till Göteborg.
Ska flyga passivt ner.
Enkel dag.
Bara ToR Köpenhamn.
Sedan mealstop i 3h och 20 min.
Där sitter jag nu
Så i natt sover jag hemma.
Om vädret är ok kanske det blir en PW över en bro.
Eller så blir det en kortare tur.
Och sedan slacking i soffan.
Imorgon är det på’n igen.
Tidig morgon.
Men enkel dag och sedan direkt hem.

Magiskt vackert. Vi flyger förbi Öland på vår väg mellan Köpenhamn och Stockholm. Och solen som lyser upp allt. En sån vacker Påskafton.