FREDAGSKVÄLL PÅ ETT HOTELL I LULEÅ

Det luktar julmackor på tåget.
Sådana med skinka och köttbullar.
Det är säkert det där muntra medelålders gänget vid bordet bakom mig som förlustar sig.
Inser att de troligtvis är ganska jämnåriga med mig…
Bestämmer mig sedan för att de nog är över 60…
Håller mentala tummar för att tåget ska gå som på räls till Sthlm denna gång.
Sen drar jag på lite musik i lurarna och tittar ut på vintern.

Sverige från ett tågfönster, eller som här, från ett tunnelbanetåg i Stockholm. Nu är det grått och vintrigt. Det luktar fuktiga kläder och kyla i vagnen. Någon drar med sig sitt sista halsbloss in. Det de knappast hunnit blåsa ut. Barn som skriker. Människor som pratar hög i sina mobiltelefoner. Liv man får ta del av för en kort stund.

När vi kommit en liten bit ringer min telefon.
Det är en läkare från Östra Sjukhuset.
En av de personer jag är god man åt ligger inlagd.
Och nu får jag veta att hon inte kommer att klara det.
Livet är kort.
Och skört.
På morgonen när jag vaknar i Hässelby får jag meddelande att hon avlidit under natten.
Nu är mitt uppdrag som god man över.
Så fort en person dör kopplas jag bort.
Jag går in på hennes bankkonto och sparar ner kontoutdrag.
Vill hinna göra det innan banken stänger av mig.
Inom en månad efter dödsfallet måste jag slutredovisa till Överförmyndarförvaltningen och då måste jag ha detta som underlag.

Omsvidad och klar för jobb. Magen kurrar. Tar hissen ner till SkyCity och en Yakiniku på Itamea. Hinner med en hisselfie också.

På crew base svidar jag om.
Tar en hisselfie och åker ner till SkyCity för att äta.
Möter upp crewet vid briefingborden.
Sen lyfter vi i mörkret mot Kiruna.
Jag har position 2A.
Då ska jag kolla nödutrustningen så fort jag kommer ombord.
Att brandsläckarna är fulla och plomberade.
Att ficklamporna fungerar.
Att våra livvästar ligger där de ska.
Och att det lilla Manual release tool ligger på plats.
Känner efter så våra säkerhetsbälten funkar.
Och PA-system från aft också.
Syrgastuberna är fyllda och syrgasmaskerna inkopplade.
Hjärtstartaren blinka grönt.
Alla säkerhetsvästar och bälten för barn ligger där de ska.
Och så är de Dangerous Goods Kit och Universal Precaution Kit också.
Och megafonen – den klickar fungerande.
Jag går fram till pursern och signar på att allt är ok.

Ett snöigt Landvetter en fredagskväll gör att vi drar på oss en försening på en timma.

På fredagen får jag flyga med ett nytt crew.
Nu ska jag hänga ihop med dem resten av helgen.
Jag jobbar i aft med Jeanette.
Hon har position 2A och jag 2L.
Så idag jobbar jag i kabinen och har hand om våra betalningsterminaler.
Vi ska till Göteborg.
Där snöar det kraftigt och vi måste sakta ner farten så att de ska hinna ploga landningsbanan.
Vi blir en timma försenade till Arlanda pga snön.
Men vi ska flyga vidare med samma piloter och samma plan.
Bra – det spar tid för oss.
Så när vi landar i Luleå är vi bara en halvtimma sena.

Landar till slut i Luleå, men bara en halvtimma försenade, inte en hel timma. Temperaturen är mildare än sist. Det faller en glittrig tunn snö under gatubelysningen.

Fredagskväll på ett hotell i Luleå.
Igen.
Bestämmer mig för att gå ner till hotellbaren.
Gillar att sitta ensam bland folk.
Observera och kolla hur de beter sig.
På bordet mitt emot sitter fyra medelålders kvinnor.
Den ena är rejält berusad.
Hon skrattar med ett raspigt gnäggande och öppen mun.
Läpparna är svullna och röda.
En del har hamnat utanför.
Ögonen svartkladdiga.
Det är för mycket urringning.
Och för kort kjol till för stor kropp.
Nagellacket är avskavt och håret sönderblonderat och tovigt.
Bredvid mig på det långa barbordet sitter ett par mitt emot varandra.
De fyllebråkar.
Eller det är mest hon.
Han svarar enstavigt om alls.
Hennes ögon är dimmiga och ofokuserade.
Det är gråt och tårar.
Hon är rejält dragen.
De tar på sig och går.
När de passerar fönstret där jag sitter går de en bit ifrån varandra.
Han en halv meter framför.
Hon drar upp huvan på sin täckjacka för att skydda sig mot vind och snö.
Sen försvinner de nerför gatan.
Jag kommer aldrig mer att se dem.
Men en kort stund tog jag del av deras liv.

Att sitta ensam bland folk. Observera och avlyssna samtal. Det gillar jag. Jag reser ju ofta ensam och detta är situationer jag ofta hamnar i då. Att sitta med en kaffe eller ett glas vin och bara kolla folk och deras beteende.

Lördagsmorgon.
Vaknar ganska tidigt.
Tar en riktigt varm dusch.
Och en kaffe.
Känner att jag behöver frisk luft och rörelse.
Det är bara -2 ute.
Bestämmer mig för att dra på understället och ge mig ut.
Tänker gå min runda.
Den jag gick förra gången i -17…
Ska bara äta frukost först.
Har kokta ägg, kaviar och mörkt bröd i packningen.
Och bananer, persimoner, mandariner, äpple och skivad ananas.
Kaffe finns på rummet.
Idag blir det inte så mycket jobb.
Imorgon desto mer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.