SITTA FINT

Min kabinväska ligger på sängen.
Jag ska packa den alldeles strax.
Har skrivit ut min ”packlista”.
Och checkat in på Finnair.
Imorgon ger jag mig iväg igen.
Jag ska ta bussen ut till Landvetter.
På förmiddagen.
Och vid lunch flyger jag till Helsingfors.
På tisdagen är det dags för Thailand igen.
Ser att det är runt 30 grader varmt där just nu.
Underbart.

Landade i London efter Mexico. När jag sovit en stund tog jag Gatwick Express in till stan och bara gick runt. London är verkligen en fantastisk stad. Det skulle också kunna bli ett resemål i sommar…

Men jag måste säga att det var kul att få komma till Mexico en gång till.
Jag var där i månadsskiftet november/december.
Det var på min SNY.
Min elevtur.
Sedan dess har jag inte fått den en enda gång.
Förrän nu.
Kanske får jag den en gång till.
I april.
Innan jag slutar för sommaren.

Tidig morgon på Heathrow. Vi hämtades upp i taxi på Gatwick och kördes hit för hemresan till Göteborg.

När jag flyger hem från Mexico har jag position 2R.
Det är den där fönstret sitter bäst.
Där jag kan se ut.
Älskar att se ut på världen från ovan.
Bara sitta där i lugnet.
Och surfa på molnen.
Sitter jag på 2L, 3R eller 3L kan jag inte se något.
Jag önskar att alla fönstren hade suttit bättre till.
Så att när jag sitter på mitt jumpseat så kan jag alltid se ut.
Jag hade velat se både inflygningarna och lyften bättre.
Men trots att jag inte ser vet jag när planet ska ta mark.
Det är något med ljudet.
Det förändras när vi är några meter från marken.
Har jag inte redan satt mig i rätt position då så är det hög tid.

Inte riktigt cloud surfing, vi är för högt för det, men ändå. Seglar över molnen, där himlen alltid är blå.

Jag rätar upp mig på sätet.
Sätter fötterna i golvet.
Inte framför mig utan något bakåt.
Under mig.
Händerna placerar jag under låren.
Med handryggen mot sätet.
Om jag sitter mot färdriktningen trycker jag huvudet mot nackstödet.
Om jag sitter i färdriktningen böjer jag det svagt framåt.
Med hakan neråt mot bröstet.
Sen spänner jag skinkorna och musklerna runt ryggraden.
Detta för att undvika ”skador” på ryggen ifall det blir en hård landning.
Eller kraftig inbromsning.
Skador låter lite ”farligt” att säga.
Som om det är vanligt.
Det är det inte.
Men det är alltid bättre att sitta med spänd rumpa och rygg.
Just in case…
Och det är på det sättet jag är lärd att sitta vid start och landning.
Så då gör jag det.
Har märkt att jag gör detsamma när jag reser i passagerarsätet…
”Arbetsskada”…

Det är skönt att få landa hemma. I soffan. I det vanliga lilla lugna livet. Jag tackar mig själv varje gång för att jag valt att leva själv. Att slippa förhålla sig till någon annan utan bara göra det som passar mig.

Jag har fyra dagar ledigt efter Mexico.
Tillbringar en del av tiden med att jobba för vår BRF.
Håller på med ventilation.
OVK – obligatorisk ventilationskontroll.
Något vi måste göra vart sjätte år.
Myndighetskrav.
Vi är klara med första fasen.
I vecka 10 ska de göra det sista.
Injusteringen.
Men då är jag i Thailand.
Då också.
Har tre veckor med Thailandstripper framför mig nu.

Har besök från Båstad. Av en kollega från mitt företagarliv och från tiden i styrelsen i branschorganisationen. Hamnar på Tavolo, första gången för mig, och får med oss Paula också. Vilken rolig kväll det blev!

Sitter och surfar på en site som heter Omio.
Den ger tips och pris för både tåg, buss och flyg.
Och sedan kan jag snabbt länka över till en hotellsida för respektive ort.
Planerar för min eventuella tågsemester i sommar.
Blir väldigt sugen på att åka iväg.
Öppnar google maps.
Zoomar ut från Göteborg.
Framför mig ligger Europa.
Berlin – Prag – Budapest – Venedig – Rom – Palermo
Ställen jag inte besökt tidigare.
Såna som lockar och drar.

Gillar det där hästhuvudet som pryder restaurangen. Tror det är Peter Apelgren, komikern och konstnären, som gjort det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *