Easy is right – Right is easy

Jag har valt att ta ett nytt steg i livet.
Följa en tanke i en riktning som jag känt att jag vill gå. Låtit vägen svänga av lite för att ge mig själv möjlighet att testa en känsla som växt sedan i höstas.
En förändring av min livsstil. Ett nytt sätt att leva.
Jag har hintat det lite under vår och sommar, att något nytt är på gång. Och nu är alla steg tagna. Band knutna och andra klippta.
Nu är allt klart!

I flygplansdörren, i solen,  på en turn-round någonstans i södra Europa. Vad jag älskar detta livet!

Jag har sagt upp mig och jag har blivit tillsvidareanställd!
Ja faktiskt, på samma gång!
För ett par månader sedan blev jag erbjuden en möjlighet till fast tjänst 80% på SAS. Först tvekade jag. Ville jag förlora möjligheten till att själv bestämma när jag skulle jobba? Var det detta jag ville?
Men jag tänkte att min möjlighet att vara en av de som fick tjänsten var ganska liten så jag tackade ja.

Nya möjligheter, nya val, nya beslut att ta… Lyssna inåt. Vart vill jag? Hur vill jag att mitt liv ska se ut? Hur vill jag leva?

Och så fick jag det.
Skulle jag tacka ja eller skulle jag stanna kvar i resursen?
Jag lyssnade inåt. Vart vill jag? Hur vill jag leva? Hur vill jag att mitt liv ska se ut?
Så jag valde det första. Av flera anledningar.
1/ Det ger mig möjlighet att få utbildas på långflygningarna framöver
2/ Jag vet att jag har mina timmar under de magrare vintermånaderna.
3/ Det ger min möjlighet att ”bidda livsstil”, vilket betyder att jag kan lägga in i systemet om jag är morgon- eller kvällsmänniska, om jag vill ligga ute på slingor eller komma hem till basen på kvällarna, om jag vill ha layover i någon speciell stad, osv. Chansen att få ett schema som mer passar mig är betydligt större.

Att få nya möjligheter. Att få chansen till nya val. Vilken glädje!

Och så sa jag upp mig från PAf Rekrytering, det lilla kontoret utmed älven som jag tyckt så mycket om. Med massor av vemod i magen.
Men visst är livet så, ibland måste man säga hej då till sånt som man faktiskt gillar för att låta annat ta plats.
Redan sent i höstas började en tanke slå rot i mitt huvud. Jag ville resa mer.
Och för att göra det behövde jag rensa en del i min tillvaro.
Jag visste att det var nu, i denna fas i livet, jag skulle göra det.
Jag har ett jobb som ge mig möjlighet till bra priser på biljetter.
Jag är fortfarande ganska ung, nåväl allt är relativt, erfaren, resvan, stark, pigg och nyfiken.
Jag har en ekonomi som tillåter det.
Jag lever ensam och gör precis som jag vill med min tid.
Om jag inte gjorde det nu skulle jag ångra mig senare i livet…

På väg till jobbet. Jag är så glad att jag följt min mage och gått åt det håll som gör mig glad.

Men vintern var ”flygmager” och det gjorde att jag tvekade. Jag sa till mig själv:
– Helena, du kommer att veta när det är dags att göra det. Något kommer att hända som gör att du vet precis.
Och när jag fick den fasta tjänsten insåg jag att ”där kom svaret”. Det är så jag ska göra.
Genom åren har jag flera gånger upplevt att livet knuffar en i den riktning man ska.
När det flyter på och jag möter lite eller inget motstånd så är det vägar som är ämnade för mig.
Ju mer motstånd och svårigheter jag möter desto högre säger livet åt mig att byta spår.
Easy is right – Right is easy.

I serveringtagen uppe i det blå. Mer kaffe till passagerarna.

Den 1 september börjar mitt nya kontrakt.
Då börjar en ny fas, en som jag tror blir väldigt rolig.
Jag ska fortsätta designa mitt liv så det blir mer och mer så som jag vill ha det – ett liv jag inte behöver ta semester ifrån.

2 svar på ”Easy is right – Right is easy”

  1. Stort Grattis till dig Helena!
    Så roligt och en viss sorg, det kan jag verkligen förstå.
    Men som du beskriver så bra, att det är det lätta som är det rätta! Att följa sin inre känsla! Det är bra det 👏🏻👍🏻
    Önskar dig en fin fredag och härlig helg!
    Kram Tina

    1. Tack igen Tina!
      Vi har nog alla upplevt de där situationerna när vi slår pannan blodig för något och när vi väl får det så blir det helt enkelt inte bra.
      Man ska inte kämpa och bita sig fast. När det är dags att gå så är det.
      Svårt, ja, men nödvändigt.
      Jag tror man ibland får känslan att det ska kämpas för att resultatet ska bli bra, men för mig har det aldrig funkat så.
      Jag tror helt enkelt inte det funkar så.
      Kram Helena

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.