EN MÅNAD BEIGE SOM HAVREGRYNSGRÖT

Nu har jag varit flygledig i 10 dagar.
Det började kännas… vad ska jag säga…
..lite rastlöst kanske.
Flyg-abstinens!
Nu står jag och väntar på att tågtoaletten ska bli ledig.
Tittar ut på det beige landskapet.
Mars – beige som havregrynsgröt.
När hela våren ligger och väntar på at bara få kasta sig fram.
Men det börjar komma så smått.
Och igår såg jag de första tidiga magnoliorna.
Säger man så?
Magnoliorna..?

Sverige i mars från ett tågfönster. Trots sin havregrynsgrötsfärg är det helt underbart när våren bara ligger där och väntar på att få poppa! Det är som fredagsmorgon då hela helgen ligger framför.

Och jag fullkomligt älskar marsljuset.
När dagarna blir längre.
Och sommartiden kommer med ett ljusskutt framåt på kvällarna.
Även om jag tycker sommartid är ett onödigt påfund.
Flytta fram och tillbaka klockan.
Onödigt.
Det var en debatt om att ta bort det.
Men vad hände…?
Läste något om att det kunde bli depressioner av det…
Som om det inte finns en massa saker att bli depro av…
Som ingen gör något åt..
För det går inte.
Och jag tror att de som blir deprimerade blir det oavsett flytt av tid.

De första späda, nästa lite vingliga, magnoliorna. Deras höljen ser så kraftiga och hårda ut och ändå tränger den lilla magra blomman fram.

Hinner tänka en massa innan den där långsamma personen på toa äntligen öppnar dörren.
Det görs först efter att jag knackat hårt.
Efter typ 10 minuter.
Fan!
Hon kan väl inte bosätta sig på tågtoan!
Dörren öppnas och en ung kvinna tittar oförstående och lite dumt på mig.
Hon har halvlånga röda flätor och en konstig mössa på huvudet.
Och en kjol med byxor under…
En mönstrad kofta och en obestämbar palestinasjal runt halsen.
Och en näsring.
I handen håller hon mobil och liten sminkväska.
Var hon nu satt sminket i det osminkade ansiktet.
”Var du orolig..?” undrar hon.
”Inte det minsta! Men jag är väldigt kissnödig!”
Fôlk, tänker jag när jag snabbt låser efter mig.
En dryg timma försenade rullar vi in i Sthlm.
Raskar på stegen till Sveavägen 64.
Hon sa hon skulle sitta där med ett gäng arbetskamrater och ta en öl.
Och det gör hon, Helena.
En av mina bästa vänner sedan många år.
Vi går till en restaurang i närheten och äter Pad Thai.
Och pratar en massa.
Sådär så orden snubblar.
Det var ett tag sedan sist.
Det blir så när man bor långt ifrån och livet rusar på.
Måste lägga mig tidigt så vi skiljs åt redan strax efter 19.
Tar t-banan till St Eriksplan och somnar.

Förbaskat tidig morgon i Sthlm. Tur jag är morgonmänniska. Det är fortfarande ett tag till gryning…

Fredagen börjar redan 02:45.
Långt innan marsljuset kommit.
Skakar sömnen ur kroppen.
Och sköljer bort det sista av den i duschen.
Stor kaffe och smink samtidigt.
Lite mat i magen.
Och sedan till flygbussen.
04:45 är jag på Arlanda.
Check-in 05:10 och off till CPH.
Passiv flight.
Jobbar tillbaka upp och sedan mot Göteborg där vi ska sova.
Vi flyger mellan sjöarna.
På ena sidan Vänern.
På andra, Vättern och Visingsö.
Molnen lämnar glipor.
Och solen får hela kabinen att lysa upp.
Landar 12:30.
Lämnar min flygbubbla och drar av uniformen.
Nerför backen till Södra Larmgatan 4 och Rosengrens Advokatbyrå.
På med headsetet och logga in på receptionsdatorn.
Ja jävlar!
Snabba ryck!

Soluppgång över Öresund när vi flyger in mot Kastrup.

En SAS-kollega är också på stopp i Gbg.
Hon har varit i Rom tidigare på dagen.
Så när jag loggat ut repan och hon anlänt crewhotellet möter vi upp.
Vi har mycket viktiga spörsmål att avhandla.
Och jag får visa henne mitt hem.
Får sms från pursern att vi kommer lyfta med dryga två timmars försening.
Piloterna är sena från Paris.
Myndighetsreglerna runt flyg säger att har du jobbat 12 timmar måste din vila vara densamma.
Så jag slipper stiga upp 03:15.
Får sovmorgon till 05:30.
När jag landar i Palma inser jag, återigen, att jag måste dit snart.
Kanske i maj.
För nästa vecka har jag annat planerat…
Om det funkar…
Stay tuned 😉

Att få möjlighet att träffas är svårare än man kan tro. Det är så ofta som tiderna inte passar och man går om varandra. Men nu fick vi till det, Gydda och jag! Det var på tiden!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *