STREJKLIMBO PART 2

Skulle flugit ToR Köpenhamn lördag kväll.
Nu är det ändrat till hemmastandby.
19:00-00:25
Tror först koden betyder att jag ska vara ute på ARN.
Men inser sedan att det inte är så
Hur morgondagen ser ut vet jag inte än.
Min roster har inte blivit uppdaterad.
Kanske får jag flyga ner och hämta strandade charterturister.
Annars får jag standby igen.
Hemma förhoppningsvis.
I mitt Sthlmshemma.
Chansen till en flygning är hur som helst mycket liten.

Klar för att ta tåget till Sthlm och fyra dagar jag inte har en aning om. Visst, standby har jag haft förr. Det är inget ovanligt, men nu… vad händer nu? Chansen för flygningar är minimal. Återstår att se vad som händer.

Nu sitter jag på tåget på väg upp.
Ska erkänna att tanken att sjuka mig kröp sig på igår.
Det är emot alla mina principer att göra det.
Och det slutade med att jag slog det ifrån mig.
Så klart.
Hur kunde jag ens komma på den tanken.
Jag tar iställer fram min kabinväska och packar den.
Antagligen för att det är fyra dagar jag inte har en aning om.
I en tillvaro jag inte har någon kontroll på just nu.
Åtminstone inte den del som är mitt arbete i luften.
Hur länge ska strejken fortgå?
Vad görs för att nå en lösning?
Vad händer med mig?
Med oss?
Kommer bolaget att klara detta?
Det spekuleras vilt i media.
Bland analytiker.
Jag stoppar ner det i boxen och skjuter in den i hörnet.
Sen tänker jag på framtiden.

Huvudet är fullt av frågor och tankar. Det är ju så här jag vill ha det. Precis så som jag har det nu. Vill inte ändra på det. Men livet kastar in nytt hela tiden och det är bara att parerar för det som händer.

Marken under fötterna skakar igen.
Så vad är mina options?
Ok, jag kommer att klara mig rent ekonomiskt.
Jag har andra inkomstkällor.
Men jag lever ju mitt bästa liv!
Tillbaka precis där jag vill vara.
Jag lägger mitt flygschema själv.
Bestämmer vilka dagar jag vill jobba och hur många (nästan).
Måste ju vara minstsju/månad.
Jag får massor av mitt sociala behov tillfredsställt uppe i luften.
Och när jag kommer hem får jag lugnet.
Stillheten vid datorn.
Går igenom mailen.
Jobbar med mina andra uppdrag.
Bara jag och tystnaden.
Jag vill inte behöva lämna det igen.
Men det finns andra flygbolag.
Ska jag söka mig vidare?
Finns det något annat bolag som vill ha mig?
Men tjänsten i resurspoolen passar mig så bra.
Jag vill inte jobba heltid på flyget.
Så som jag har det nu är perfekt.
Återigen öppnar jag boxen och stoppar ner tankarna.
Skjuter den en liten bit bort bara.
Inte för långt bort.
För dessa tankar måste luftas.
Men de betalar inte hyra i min skalle så de är bara välkomna när jag bjuder in dem.

Gudrun och jag ar en lång PW genom sommarSthlm. Dryftar tankar och idéer. Allt handlar så klart om vårt jobb i luften. Det är svårt att undvika.

Det är lördag kväll.
Gudrun och jag möts upp vid Fridhemsplan.
Sen börjar vi gå.
Drygt 22.000 steg genom sommarStockholm.
Stannar till på The Hills på Götgatan och slår oss ner där.
Hela tiden pratar vi om jobbet.
Såklart.
Det upptar så stor del av vår tillvaro just nu.
Med den osäkerhet och oro som hela tiden är närvarande.
Hon har varit uppe tidigt och flugit hem charterturister.
Hon är trött och tar tunnelbanan hem.
Jag bestämmer mig för att fortsätta min walk.
Förbi gränderna i Gamla Stan.
De som heter Kåkbrinken, Yxsmedsgränd, Gåsgränd och Stora Munkgränd.
Namn från en annan tid.
Från när ingen oroade sig för strejk på ett flygbolag.
Riddarholmskyrkan sträcker sitt genombrutna gjutjärnstorn torn mot himlen.
Älskar den kyrkan.
Så vacker.
Den är de svenska kungarnas begravningskyrka.
Här hänger också den svenska adelns alla vapen.
Delar av den är några av våra äldst bevarade.

Jag ser mina dagar här som typ semester. Njuter av staden. Och sommaren. Och tänker att jag får ta det precis som det kommer nu. Kan inte påverka det som sker, men kan påverka vad jag gör med det.

Under lördagskvällen blir min roster uppdaterad.
Hemmastandby söndag också.
Jag ser mina dagar här i Sthlm som semester.
Chansen att få jobba är inte stor.
Nu träffar jag vänner istället.
Idag ska jag möta upp med Helena.
Stadswalk är planen.
Så jag har nära till en tunnelbana och hem.
Ifall jag blir utkallad till ARN.
Händer troligtvis inte.
Men chansen finns.
har ständigt telefonen nära till hands så jag har koll.
På ev rosterchanges.
Och så vill jag veta hur morgondagen är tänkt.
Får jag något då?
Eller ska jag fortsätta ha Sthlmssemester i strejklimbo?
Time will tell.
Än finns ingen lösning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.